Kan vi använda hyresstrejk? Strejker har genom historien varit väldigt effektiva. Strejker på arbetsplatser är så effektiva att man över hela världen skapar alla möjliga sorters lagar för att förbjuda eller försvåra strejker. Hyresstrejker har också varit enormt effektiva genom historien. I Sverige måste man titta ganska långt tillbaka i historien för att ens hitta något exempel på hyresstrejk. Men i andra länder är det inte så. Det finns alltid skillnader mellan lagar och regler mellan länder, och boendeförhållandena är också varierade. Men är det verkligen svårare i Sverige än någon annanstans?
Hyresstrejk i Ålidhem i Umeå 1972. Studenternas hyreskampfront, Folkrörelsearkivet i Västerbotten
Ofta, när man pratar med grannar som utsätts för hot om hyreshöjningar eller andra försämringar, är det naturligt att någon nämner hyresstrejk. Men det är också normalt att det skapar viss rädsla. Risken, som ofta tas upp, är att man kan bli vräkt. Men vad om vi tittar på riskerna med att aldrig använda hyresstrejken som metod?
I en ekonomi som ständigt svajar, verkar det som att vi ska acceptera, att de som tjänar på att de helt enkelt äger, tar mer från oss som arbetar, eller från staten. Även de allmännyttiga värdarna, som numera måste förhålla sig till ständigt ökande vinstkrav, räknar med att hyresgästerna ska betala för de vinsterna. När vi tittar på framgångsrika hyresstrejker i Nordamerika kan det kännas långt bort. Dels för att hyresvärdarna i princip alltid är privata. Det kan verka mer rimligt att strejka mot en privat hyresvärd.
Men vad är det som står i vägen för att faktiskt kunna lyckas med en hyresstrejk? Hyresvärden måste få en garanti på att hyresgästerna faktiskt har till avsikt att betala om kraven möts. Det brukar heta att man deponerar hyran. Man visar att hyrorna har betalats i tid, men inte till hyresvärden. Hyresvärden får tillgång till de inbetalda hyrorna först efter att kraven mötts, eller efter att en förhandling lett till en överenskommelse. I Sverige kan vi deponera hyran hos Länsstyrelsen (mot en kostnad) om det uppstår en tvist med hyresvärden. Men Länsstyrelsen säger att om de får reda på att deponeringen är politiskt motiverad så avslås den och hyresgästen blir betalningsskyldig. Det är till att börja med svårt att veta vad som inte är en politiskt motiverad konflikt med en hyresvärd. Länsstyrelsen svarar att det krävs att hyresvärden har gjort sig skyldig till något som kan ses som en “oegentlighet”. Hyreshöjning i sig räknas inte. Alltså kan man ganska enkelt utesluta Länsstyrelsen som pålitlig mellanhand i en hyresstrejk som rör hyreshöjningar.
Hur kan vi istället deponera våra hyror? Hyresgästföreningen tar inga risker med det här. De satsar på att följa alla regler och förordningar, för att kunna sitta i förhandlingar med hyresvärdarna utan att kostymerna skrynklar. Därför är det värt att titta på hur hyresgäster har organiserat i exempelvis Kanada och USA. Istället för att vända sig till föreningar som är för skrajsna, eller förlita sig på vad som än skulle kunna likna Länsstyrelsen här i Sverige, upprättar de egna organisationer som sköter hela deponeringen, på ett lagligt och tryggt sätt. Det skulle grannar kunna göra här med, ihop med en organisation som vill ta det ansvaret. Det skulle rentav kunna vara klokt att starta just en sådan organisation.
Givetvis är det inte okomplicerat att få med sig grannarna i en mobilisering för hyresstrejk även när en sådan organisation bildas. Men även om det är jobbigt, kan det vara värt det. Det krävs många gemensamma samtal och energi att stå ut med motgångar, som det gör när vi organiserar vilket motstånd som helst. Men även om det inte leder till en faktisk hyresstrejk skapar försöket ett jättebra underlag för intressanta diskussioner om vad det är vi går med på när vi inte strejkar. Som betalande hyresgäster hjälper vi till med att betala för ett ständigt ökande värde på egendom, som vi inte har råd med, och som leder till hemlöshet och trångboddhet och ofrivilligt flyttande, längre och längre bort från våra jobb. Man kan prata om risker med att gemensamt vägra betala, men också om risker med att bli fattigare och fattigare när hyrorna höjs. Att inte ställa sig i vägen för skenande kostnader är kanske en större risk. Risker finns med hyresstrejk, men det är också det redskap vi som hyresgäster har för att kunna verkligen förändra — och att se att vi har en makt som hyresgäster. Vi betalar varenda eviga månad och har väldigt lite att säga till om, känns det som. Men i själva verket har vi väldigt mycket. Hyresvärdarna är hundra procent beroende av att tjäna sina pengar på våra löner som vi arbetar ihop. Det är hyresvärdarna som står under oss hyresgäster.